Föredömlig forskning

är den om hur vi ska minska det dramatiskt växande klädberget och hur konsumenterna kan uppmärksammas på kopplingen mellan kläder och miljöpåverkan. Varje år slängs i genomsnitt 8 kilo textilier per svensk person i soporna och klädkonsumtionen blir bara större för varje år som går.

Rapporten Mot en mer hållbar konsumtion: En studie om konsumenters anskaffning och avyttring av kläder har skrivits av Karin M Ekström, Eva Gustafsson, Daniel Hjelmgren och Nicklas Samuelsson vid högskolan i Borås. I denna talas bland annat om gapet mellan den uttalade omtanken om miljön och hur man agerar när man köper kläder. Gapet tycks vara störst i gruppen yngre konsumenter, vilket bland annat de frekventare inköpen och valen av ”fast fashion” tyder på. De äldre i studien agerar mer miljövänligt vilket dock inte alltid har att göra med en uttalad omtanke om miljön utan mer med att de på grund av sparsamhet prioriterar högre kvalitet och köper färre plagg.

Forskarna har också studerat unga som ansträngde sig hårt för att agera miljövänligt, till exempel genom att nästan uteslutande handla kläder på second hand eller byta med andra. Deras agerande byggde mer på ideologi, identitet och grupptillhörighet.

– Bland slutsatserna ser vi att konsumenter inte kopplar kläder till källsortering på samma sätt till exempel burkar och flaskor. Kläder som man inte tror att någon annan kan/vill bära eller som är trasiga slängs ofta i soporna. Man kopplar inte detta till en miljöpåverkan. Det behöver vi ändra på, säger Karin M Ekström.

– För många är valet att skänka kläder till välgörenhet ett sätt att göra sig av med fullt användbara kläder med gott samvete, menar Daniel Hjelmgren. Filantropiska motiv kan dock indirekt leda till att man köper mer än vad man behöver. Om miljöargumentet lyfts fram tydligare i samband med avyttring av kläder så kanske människor beaktar miljön även när de funderar på att förnya sin garderob. Ytterligare ett problem är att det är billigare att köpa nytt än att laga det man redan har. Kanske skulle skatteavdrag för skräddare vara ett förslag, föreslår skribenterna.

Målet är att inga kläder överhuvudtaget ska slängas i soporna. För att nå dit behövs även lösningar som i större skala kan återföra material, bland annat fibrer, till produktionen av nya kläder. Eller varför inte utveckla metoden som Mohammad Taherzadeh, professor i bioteknik på högskolan i Borås, kom på – att utvinna etanol ur trasor och lump. Vid sin upptäckt berättade han att ”textilier som slängs bort och förbränns förstör miljön, då det bildas koldioxid och metan. Men om vi återvinner avfallet kan vi producera ämnen som är bra för miljön. Ett hållbart samhälle är vårt syfte”.

Det här inlägget postades i Återvunnet/Recycled, En bra sak/A good thing, Konsumentmakt/ Consumer power och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s